Välfärdsbrottslighet hos leverantörer är när bolag som levererar offentligt finansierade tjänster, till exempel inom vård, skola och omsorg, används för att komma åt skattepengar på fel sätt. Eftersom ett bolag kan byta ägare, styrelse och ekonomi efter att avtalet har skrivits, behöver kommuner och regioner följa sina leverantörer under hela avtalstiden, inte bara kontrollera dem vid upphandlingen.
Guiden bygger på vägledning från Brå, SKR, Upphandlingsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.
Brottsförebyggande rådet (Brå) definierar välfärdsbrott så här: "Välfärdsbrott innebär att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning, av privatpersoner, företag eller föreningar." (Brå)
Det finns i dag ingen nationell definition. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beskriver välfärdsbrottslighet som "När en aktör – företag, förening eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem för egen vinning" och har en utbildning för kommuner och regioner på motvalfardsbrottslighet.se.
När det gäller leverantörer handlar det om bolag som säljer välfärdstjänster till kommuner och regioner, där en del av pengarna inte används till det de var avsedda för.
Den samhällsgemensamma lägesbilden över organiserad brottslighet pekar ut offentliga upphandlingar som en särskilt viktig sårbarhet. Risken ökar när kontrollen av ägare, företrädare, verkliga huvudmän och underleverantörer är begränsad (SMOB 2026, s. 10). Samma rapport bedömer att drygt 20 000 bolag kan kopplas till personer i organiserad brottslighet (SMOB 2026, s. 9).
Kontrollen vid upphandlingen är en ögonblicksbild. Den visar hur bolaget såg ut den dagen, inte vem som äger det två år senare.
Det finns också en marknad för färdiga bolag. Acta Publica har granskat 15 bolagsförmedlare som sedan 2017 har förmedlat över 5 000 bolag. 42 procent av bolagen har gått i konkurs (Ekobrottsfabrikerna, 2024). Den som vill utnyttja ett offentligt avtal behöver alltså inte själv klara upphandlingen. Det kan räcka att ta över ett bolag som redan har gjort det.
Ett enskilt tecken betyder inte att något är fel, eftersom bolag byter ägare och styrelse av helt vanliga skäl. Men flera förändringar på kort tid är en anledning att ställa frågor till leverantören.
De flesta av uppgifterna finns i offentliga register. Utmaningen är sällan att uppgifterna saknas, utan att någon måste komma ihåg att titta igen, för varje leverantör, under hela avtalstiden. Löpande bevakning gör att ni ser förändringen när den sker. Så kan en löpande bevakning av leverantörer se ut.
Genom att se leverantörskontroll som något som pågår under hela avtalet, inte som ett steg i upphandlingen. Upphandlingsmyndigheten har stöd för hela inköpsprocessen, från att identifiera risker till avtalsförvaltning (Välfärdsbrottslighet i kommunala inköp).
Kontrollera samma uppgifter som i listan ovan, alltså skatter, skulder, verklig huvudman, styrelse och domar, även för underleverantörer som utför en del av uppdraget.
Det går att göra för hand, men det tar tid för varje leverantör, flera gånger per år. Välfärdsbrottspaketet, Inyetts samlade skydd mot välfärdsbrott, bevakar era leverantörer löpande under hela avtalstiden: ekonomi och skatter, ägare, styrelse och företrädare, verklig huvudman och domar mot bolag och företrädare. När något ändras får ni en signal, och inköp och ekonomi ser samma underlag.
Använder ni redan Inyett lägger ni till det som saknas, utan något nytt system. Läs mer om skydd mot välfärdsbrottslighet eller aktivera för er organisation. Är ni inte kund ännu kan ni boka en genomgång.
Den här guiden är allmän vägledning och inte juridisk rådgivning. Kontakta er egen jurist eller Upphandlingsmyndigheten i enskilda frågor.
Det är när bolag som säljer tjänster till kommuner och regioner, till exempel inom vård, skola och omsorg, används för att komma åt skattepengar, så att pengarna inte används till det de var avsedda för. Brå beskriver välfärdsbrott som att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning, av privatpersoner, företag eller föreningar.
De bedömer risken före upphandlingen, kontrollerar ekonomi, skatter, verklig huvudman, styrelse och domar vid tilldelningen och följer samma uppgifter löpande under avtalstiden. Upphandlingsmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Brå har vägledning och stödmaterial för kommuner.
Ägarbyten, en styrelse som byts ut på kort tid, företrädare som sitter i många bolag (så kallade målvakter), nya skulder hos Kronofogden, förlorad F-skatt och domar mot bolaget eller företrädarna. Ett enskilt tecken behöver inte betyda att något är fel, men flera på kort tid är en anledning att ställa frågor.
För att kontrollen vid upphandlingen visar hur bolaget såg ut den dagen. Den som tar över ett bolag som redan har vunnit en upphandling behöver inte själv klara kontrollen. Acta Publica har granskat 15 bolagsförmedlare som sedan 2017 har förmedlat över 5 000 bolag, och 42 procent av bolagen har gått i konkurs.
Ja. Sedan 1 december 2025 får myndigheter, även kommuner, lämna uppgifter till varandra för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar och välfärdsbrottslighet. Det framgår av 10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen.
Nej. Sedan 1 juli 2023 ska kommuner arbeta brottsförebyggande enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196). Sedan dess har det bland annat blivit enklare för myndigheter att dela uppgifter med varandra.