Offentlig upphandling i Sverige omsätter ungefär 1 000 miljarder kronor varje år. Trots att lagen är tydlig med att kriminella aktörer ska uteslutas visar verkligheten något annat. 63 procent av landets kommuner saknar idag, helt eller delvis, förutsättningarna att helt utesluta leverantörer som dömts för allvarligare brottslighet. Det är en siffra som borde skaka om.
Varje år förlorar det svenska samhället miljarder kronor på välfärdsbrott. Det är pengar som skulle ha gått till skola, vård och omsorg men som istället hamnar i fel händer. Det är redan ett välkänt problem och som kan vara allt från oseriösa leverantörer, fabricerade fakturor eller bolag som aldrig borde ha upphandlats i offentliga kontrakt från första början.
Välfärdsbrott ser sällan uppenbart misstänksamma ut och utan systemstöd är det lätt att bli vilseledd och handla i god tro.
Förväntningarna ökar när lagkraven skärps.
Sedan 1 juli 2026 gäller nya lagar och regler vid upphandling. Kraven är skärpta. Både vid tilldelning av kontrakt och vid löpande avtalsuppföljning. Men att en lag träder i kraft betyder inte att alla är redo att leva upp till den. Många organisationer och kommuner saknar fortfarande de praktiska förutsättningarna. Därför krävs en löpande och oberoende kontroll för att veta vem du faktiskt gör affärer med.
Välfärdsbrott ett växande problem.
I praktiken kan det exempelvis vara när en kommun hade akut platsbrist inom LSS och en aktör med fina referenser klev in. Men endast sex månader senare var personalen utbytt och fakturorna svåra att följa upp. Senare visade sig även att bolaget styrts av bulvaner med kopplingar till den organiserade brottsligheten och pengar som betalats ut aldrig gick till omsorg.
Med löpande bevakning av kommunens leverantörer, inklusive kontroll av domar på företrädare, hade styrelsebytet och riskerna med de nya namnen synts direkt, inte sex månader senare, när pengarna redan var borta
Samma mönster kan vi även hitta när friskolor etableras för att utnyttja skolpengssystemet. Ett annat exempel är när en skolchef nyligen tvingades avbryta ett samarbete med omedelbar verkan och lämna 200 elever från en friskola i limbo. Det visade sig att direkt efter avtalet signerades, köptes skolbolaget upp i det dolda av dömda ekobrottslingar. Skolpengen slussades därefter snabbt ut via holdingbolag och påhittade konsultfakturor.
Välfärdsbrott och bedrägerier handlar i grunden om samma sak. Pengar som går till fel händer. Kriminella och oseriösa aktörer som utnyttjar bristande kontroller, stressade ekonomiavdelningar och snabba förändringar hos leverantören.
System som pratar med varandra.
Att kontrollera leverantörer låter enkelt på pappret, men i praktiken är det en process som pågår under hela avtalscykeln. Från första upphandlingen till löpande avtalsuppföljning krävs kontinuerlig bevakning av förändringar i leverantörsledet samt kontroller av både företrädare och eventuella domar.
Därför behövs nya rutiner för att hålla koll på lagar och regler som förändras, system som faktiskt pratar med varandra och någon som tar ansvar för helheten, så att du eller din organisation slipper bära hela bördan själv.
En oseriös leverantör har egna intressen i hur kontrollen utförs och underlagen bereds, därför är det extra viktigt med en oberoende kontroll och systemstöd.
