Choose language

Sanktionslistor: så kontrollerar ni företag och leverantörer

Ni kontrollerar ett företag mot sanktionslistor genom att söka på bolagets namn och på personerna bakom det, som styrelse och ägare, i de officiella listorna från EU, FN och de länder ni gör affärer med, till exempel USA och Storbritannien. En sanktionslista är en förteckning över personer, företag och organisationer som omfattas av sanktioner, till exempel frysta tillgångar. Gör kontrollen innan ni godkänner en ny leverantör eller betalar, och upprepa den, eftersom listorna ändras.

Guiden bygger på information från Regeringskansliet, EU-kommissionen och lagtexten på Riksdagens webbplats.

Kort sagt:

  • I Sverige gäller EU:s och FN:s sanktioner. USA:s och Storbritanniens listor kan också vara relevanta.
  • Kontrollera både bolaget och personerna bakom det, före avtal och betalning och upprepa kontrollen.
  • En träff behöver inte vara rätt person eller bolag. Bedöm den, dokumentera och ta hjälp om ni är osäkra.

Vad är en sanktion, och vad är en sanktionslista?

Regeringskansliet beskriver sanktioner så här: "Sanktioner innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten för en stat, region, en grupp eller individer" (Regeringskansliet). Sanktioner används för att trygga fred och säkerhet och för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

En sanktion kan till exempel vara ett vapenembargo, ett import- eller exportförbud eller "frysningar av tillgångar" (Regeringskansliet, Vad är sanktioner?). De sanktioner som riktar sig mot enskilda personer, företag och organisationer samlas i sanktionslistor. Det är dem ni kontrollerar era leverantörer och kunder mot.

Vilka sanktioner gäller i Sverige?

"De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU", och Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner (Regeringskansliet). Sverige är bundet av ett fyrtiotal sanktionsregimer. De är antingen geografiska, och riktar sig mot ett land eller en region, eller tematiska, och riktar sig mot till exempel terrorism eller cyberattacker (Regeringskansliet).

FN:s sanktioner genomförs gemensamt med de andra EU-länderna. Det som ligger inom EU:s befogenheter genomförs genom en EU-förordning, som "blir direkt tillämplig i svensk nationell rätt" (Regeringskansliet).

Vilka sanktionslistor finns?

EU:s sanktionslista är alltså i praktiken den konsoliderade listan över finansiella sanktioner, som förvaltas av EU-kommissionen (EU-kommissionen). Det är rådet som beslutar om EU:s sanktioner, och medlemsstaterna som ansvarar för att de genomförs och följs.

Om USA:s lista skriver OFAC att tillgångarna för dem som står på listan "are blocked and U.S. persons are generally prohibited from dealing with them" (OFAC, FAQ 18). Sedan 28 januari 2026 är UK Sanctions List den enda källan för Storbritanniens sanktioner. OFSI:s tidigare lista uppdateras inte längre (GOV.UK).

Hur kontrollerar man företag mot sanktionslistor?

  1. Bestäm vilka listor som gäller för er. EU:s och FN:s sanktioner gäller i Sverige. Om ni gör affärer i eller med USA eller Storbritannien kan även deras listor vara relevanta. Ta hjälp av en jurist om ni är osäkra.
  2. Sök på bolaget. Använd bolagets fullständiga namn, och sök även på andra namn och stavningar som bolaget använder.
  3. Sök på personerna bakom bolaget, till exempel styrelse, vd och ägare. För EU:s sanktioner har EU-kommissionen bedömt att om ni gör medel tillgängliga för ett bolag som ägs eller kontrolleras av en listad person, så anses det i princip vara att göra dem indirekt tillgängliga för den personen. Det gäller även om bolaget självt inte står på listan (EU-kommissionen, yttrande C(2020) 4117). Yttrandet är inte bindande. Bara EU-domstolen kan tolka EU-rätten bindande.
  4. Bedöm en träff noga. Ett namn som liknar ett namn på listan behöver inte vara samma person eller bolag. Jämför fler uppgifter än namnet innan ni drar en slutsats.
  5. Dokumentera kontrollen: vilka listor ni sökte i, när och vad resultatet blev.
  6. Upprepa kontrollen. Listorna ändras när nya beslut fattas, så en leverantör som var ok när den lades upp kan finnas på en lista i dag. Kontrollera befintliga leverantörer löpande och nya innan de godkänns.

Vad gör ni om ni får en träff?

  • Stanna upp innan ni betalar eller skriver avtal tills ni vet om träffen gäller rätt bolag eller person.
  • Kontrollera träffen mot fler uppgifter i den officiella listan.
  • Kontakta rätt myndighet. Finansinspektionen är bland annat behörig myndighet för att ta emot information om frysta tillgångar, och Polismyndigheten utreder sanktionsbrott (Regeringskansliet, Myndighetsuppdrag och behöriga myndigheter).
  • Ta hjälp av en jurist för att bedöma vad som gäller i ert fall.

Hur påverkar sanktioner offentlig upphandling?

Upphandlingsmyndigheten beskriver hur EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus påverkar offentlig upphandling (Upphandlingsmyndigheten):

  • "Offentliga kontrakt får inte tilldelas ryska företag från och med den 9 april 2022."
  • "Redan ingångna kontrakt med sådana företag får inte fullgöras från och med den 11 oktober 2022." Det gäller även avrop från ramavtal, men inte ingåendet av själva ramavtalet.
  • Det är förbjudet att köpa, importera och transportera vissa varor och tjänster från Ryssland och Belarus.
  • "Betalningar får inte göras till vissa individer som räknas upp i förordningarna." Det gäller även ersättningar i kontrakt som har ingåtts i upphandlingar.

Upphandlingsmyndigheten påpekar att nya sanktioner och nya personer, organisationer och företag läggs till löpande, och att det därför är viktigt att hålla sig uppdaterad, särskilt vid upphandling av energi. Läs mer i Upphandlingsmyndighetens vägledning om praktisk hantering av sanktionerna.

Vad är sanktionsbrott?

Sanktionsbrott regleras i lag (2025:327) om internationella sanktioner, som trädde i kraft den 10 juni 2025 och ersatte lag (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Lagen innehåller "straffrättsliga bestämmelser om överträdelser av internationella sanktioner" (1 §) (Riksdagen, SFS 2025:327).

  • Sanktionsbrott (3 §), uppsåtligen eller av grov oaktsamhet: fängelse i högst tre år.
  • Sanktionsförseelse (7 §), om brottet är ringa: böter eller fängelse i högst sex månader.
  • Grovt sanktionsbrott (8 §): fängelse i lägst två och högst sex år.

Till det som kan vara sanktionsbrott hör bland annat att göra egendom tillgänglig för den som omfattas av en sanktion, att inte frysa egendom som ska frysas och att kringgå sanktioner (3 §). Läs lagtexten för de exakta formuleringarna.

Hur kan Inyett hjälpa till?

Det tar tid att söka i flera listor för varje leverantör, och ännu mer tid att göra om kontrollen när listorna ändras. Med många leverantörer kan kontrollen i stället göras automatiskt, som en del av den vanliga leverantörskontrollen.

Kontroll mot sanktionslistor ingår i flera av Inyetts produkter:

  • Inyett Search: sanktioner visas tillsammans med annan bolagsinformation, som skulder och finansiella tal.
  • Inyett Detect: ni får en varning, "träff på sanktionslista", om en betalningsmottagare i betalfilen matchar en sanktionslista. Det sker innan betalningen går iväg.
  • Inyett Guard: ni får en varning om en leverantör i ert register matchar en sanktionslista, även om det händer efter att leverantören lades upp.
  • Inyett Insights: ni kan kontrollera hela kund- eller leverantörsregister på en gång.

I Inyett Rating är EU:s, Storbritanniens och USA:s sanktionslistor dessutom en av källorna i den samlade bedömningen av bolaget.

En träff är en varning, inte ett beslut. Det är ni som bedömer träffen och beslutar vad som ska göras.

Läs mer om Inyett Search eller boka en genomgång.

Vanliga frågor om sanktionslistor

Hur kontrollerar man företag mot sanktionslistor?

Sök på bolagets namn och på personerna bakom det, som styrelse, vd och ägare, i de officiella sanktionslistorna. I Sverige gäller EU:s och FN:s sanktioner. Gör ni affärer med USA eller Storbritannien kan även OFAC:s och Storbritanniens listor vara relevanta. Bedöm varje träff noga, dokumentera kontrollen och upprepa den, eftersom listorna ändras.

Vad är en sanktionslista?

En sanktionslista är en förteckning över personer, företag och organisationer som omfattas av sanktioner, till exempel frysta tillgångar. Listorna ges ut av bland andra EU, FN:s säkerhetsråd, USA (OFAC) och Storbritannien (FCDO).

Vad är EU:s sanktionslista?

EU:s sanktionslista är EU:s konsoliderade lista över personer, grupper och organisationer som omfattas av EU:s finansiella sanktioner. Den förvaltas av EU-kommissionen och speglar de rättsakter som har publicerats i EU:s officiella tidning. Listan finns i Financial Sanctions Files, och en översikt över EU:s sanktionsregimer finns i EU Sanctions Map.

Vilka sanktioner gäller i Sverige?

De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner. Enligt Regeringskansliet är Sverige bundet av ett fyrtiotal sanktionsregimer.

Vad är ett sanktionsbrott?

Ett sanktionsbrott är en överträdelse av internationella sanktioner, till exempel att göra egendom tillgänglig för någon som omfattas av en sanktion eller att kringgå sanktioner. Det regleras i lag (2025:327) om internationella sanktioner. Straffet är fängelse i högst tre år, och för grovt sanktionsbrott fängelse i lägst två och högst sex år.

Vad gäller för sanktioner i offentlig upphandling?

Enligt Upphandlingsmyndigheten får offentliga kontrakt inte tilldelas ryska företag från och med den 9 april 2022, och redan ingångna kontrakt med sådana företag får inte fullgöras från och med den 11 oktober 2022. Det gäller även avrop från ramavtal. Betalningar får inte heller göras till vissa individer som räknas upp i sanktionsförordningarna, inte heller inom kontrakt från upphandlingar. Nya sanktioner och listade personer och företag tillkommer löpande.

Hur ofta ska man kontrollera leverantörer mot sanktionslistor?

Listorna ändras när nya beslut fattas. Kontrollera därför nya leverantörer innan de godkänns och de befintliga löpande. Företag med många leverantörer gör ofta kontrollen automatiskt.

Inspiration