Ni kontrollerar ett företag mot sanktionslistor genom att söka på bolagets namn och på personerna bakom det, som styrelse och ägare, i de officiella listorna från EU, FN och de länder ni gör affärer med, till exempel USA och Storbritannien. En sanktionslista är en förteckning över personer, företag och organisationer som omfattas av sanktioner, till exempel frysta tillgångar. Gör kontrollen innan ni godkänner en ny leverantör eller betalar, och upprepa den, eftersom listorna ändras.
Guiden bygger på information från Regeringskansliet, EU-kommissionen och lagtexten på Riksdagens webbplats.
Kort sagt:
Regeringskansliet beskriver sanktioner så här: "Sanktioner innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten för en stat, region, en grupp eller individer" (Regeringskansliet). Sanktioner används för att trygga fred och säkerhet och för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
En sanktion kan till exempel vara ett vapenembargo, ett import- eller exportförbud eller "frysningar av tillgångar" (Regeringskansliet, Vad är sanktioner?). De sanktioner som riktar sig mot enskilda personer, företag och organisationer samlas i sanktionslistor. Det är dem ni kontrollerar era leverantörer och kunder mot.
"De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU", och Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner (Regeringskansliet). Sverige är bundet av ett fyrtiotal sanktionsregimer. De är antingen geografiska, och riktar sig mot ett land eller en region, eller tematiska, och riktar sig mot till exempel terrorism eller cyberattacker (Regeringskansliet).
FN:s sanktioner genomförs gemensamt med de andra EU-länderna. Det som ligger inom EU:s befogenheter genomförs genom en EU-förordning, som "blir direkt tillämplig i svensk nationell rätt" (Regeringskansliet).
EU:s sanktionslista är alltså i praktiken den konsoliderade listan över finansiella sanktioner, som förvaltas av EU-kommissionen (EU-kommissionen). Det är rådet som beslutar om EU:s sanktioner, och medlemsstaterna som ansvarar för att de genomförs och följs.
Om USA:s lista skriver OFAC att tillgångarna för dem som står på listan "are blocked and U.S. persons are generally prohibited from dealing with them" (OFAC, FAQ 18). Sedan 28 januari 2026 är UK Sanctions List den enda källan för Storbritanniens sanktioner. OFSI:s tidigare lista uppdateras inte längre (GOV.UK).
Upphandlingsmyndigheten beskriver hur EU:s sanktioner mot Ryssland och Belarus påverkar offentlig upphandling (Upphandlingsmyndigheten):
Upphandlingsmyndigheten påpekar att nya sanktioner och nya personer, organisationer och företag läggs till löpande, och att det därför är viktigt att hålla sig uppdaterad, särskilt vid upphandling av energi. Läs mer i Upphandlingsmyndighetens vägledning om praktisk hantering av sanktionerna.
Sanktionsbrott regleras i lag (2025:327) om internationella sanktioner, som trädde i kraft den 10 juni 2025 och ersatte lag (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Lagen innehåller "straffrättsliga bestämmelser om överträdelser av internationella sanktioner" (1 §) (Riksdagen, SFS 2025:327).
Till det som kan vara sanktionsbrott hör bland annat att göra egendom tillgänglig för den som omfattas av en sanktion, att inte frysa egendom som ska frysas och att kringgå sanktioner (3 §). Läs lagtexten för de exakta formuleringarna.
Det tar tid att söka i flera listor för varje leverantör, och ännu mer tid att göra om kontrollen när listorna ändras. Med många leverantörer kan kontrollen i stället göras automatiskt, som en del av den vanliga leverantörskontrollen.
Kontroll mot sanktionslistor ingår i flera av Inyetts produkter:
I Inyett Rating är EU:s, Storbritanniens och USA:s sanktionslistor dessutom en av källorna i den samlade bedömningen av bolaget.
En träff är en varning, inte ett beslut. Det är ni som bedömer träffen och beslutar vad som ska göras.
Läs mer om Inyett Search eller boka en genomgång.
Sök på bolagets namn och på personerna bakom det, som styrelse, vd och ägare, i de officiella sanktionslistorna. I Sverige gäller EU:s och FN:s sanktioner. Gör ni affärer med USA eller Storbritannien kan även OFAC:s och Storbritanniens listor vara relevanta. Bedöm varje träff noga, dokumentera kontrollen och upprepa den, eftersom listorna ändras.
En sanktionslista är en förteckning över personer, företag och organisationer som omfattas av sanktioner, till exempel frysta tillgångar. Listorna ges ut av bland andra EU, FN:s säkerhetsråd, USA (OFAC) och Storbritannien (FCDO).
EU:s sanktionslista är EU:s konsoliderade lista över personer, grupper och organisationer som omfattas av EU:s finansiella sanktioner. Den förvaltas av EU-kommissionen och speglar de rättsakter som har publicerats i EU:s officiella tidning. Listan finns i Financial Sanctions Files, och en översikt över EU:s sanktionsregimer finns i EU Sanctions Map.
De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner. Enligt Regeringskansliet är Sverige bundet av ett fyrtiotal sanktionsregimer.
Ett sanktionsbrott är en överträdelse av internationella sanktioner, till exempel att göra egendom tillgänglig för någon som omfattas av en sanktion eller att kringgå sanktioner. Det regleras i lag (2025:327) om internationella sanktioner. Straffet är fängelse i högst tre år, och för grovt sanktionsbrott fängelse i lägst två och högst sex år.
Enligt Upphandlingsmyndigheten får offentliga kontrakt inte tilldelas ryska företag från och med den 9 april 2022, och redan ingångna kontrakt med sådana företag får inte fullgöras från och med den 11 oktober 2022. Det gäller även avrop från ramavtal. Betalningar får inte heller göras till vissa individer som räknas upp i sanktionsförordningarna, inte heller inom kontrakt från upphandlingar. Nya sanktioner och listade personer och företag tillkommer löpande.
Listorna ändras när nya beslut fattas. Kontrollera därför nya leverantörer innan de godkänns och de befintliga löpande. Företag med många leverantörer gör ofta kontrollen automatiskt.